Genom att använda er av den här handboken bygger ni redan motståndskraftiga gemenskaper. Att känna sina grannar, och bry sig om varandra, kommer att hjälpa oss i framtida kriser och katastrofer. Men vi vill ändå skicka med mer resurser och metoder för hur ni och din omgivning kan förbereda er för kris. Tillsammans har ni och kan ni det som behövs!
Introduktion
Människan är inte gjord för att vara ensam. Vi är beroende av varandras sällskap och omsorg. Det är som grupp vi människor har klarat oss genom historien, när vi hjälptes åt att hitta och laga mat, tog hand om sjuka och nattade varandras barn. Det är också med samarbete och ömsesidig hjälp som vi tagit oss igenom olika kriser och katastrofer, oavsett om det varit pandemier, naturkatastrofer, krig, flykt, ekonomiska kriser eller matbrist. Det är välkänt att människor förs samman i nödsituationer, då tvingas vi att samarbeta på ett sätt som vi kanske tidigare inte behövt.
Ni har kanske läst broschyren “Om krisen eller kriget kommer” som Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) skickar till alla hushåll i Sverige. I den står att ni ska ha mat i frysen, vattendunkar i ett svalt rum och äga en egen vevradio. Men det står ingenting om hur vi som grannar och lokalområde kan samarbeta och hjälpa varandra som kollektiv.
Klimatkrisen är ett faktum som tyvärr bara kommer att bli värre; att förbereda oss för olika krissituationer relaterat till detta kan vara till stor hjälp. Hur bra vi klarar oss i en kris beror minst lika mycket på hur bra vi känner våra grannar eller hur bra strukturer för organisering vi har i lokalområdet.
Därför är det viktigt att börja i den änden. När vi bygger granngemenskaper bygger vi samtidigt många andra saker: psykologisk motståndskraft, sociala nätverk och strukturer för kunskaps- och erfarenhetsutbyten. Allt detta är sådant som kommer att hjälpa oss – ja, kanske till och med vara avgörande – i händelse av kris.
Att förbereda sig inför kris som grannar/grupp/kollektiv kallar vi för kollektiv prepping!
Vad är prepping?
Prepping (från engelskans “prepare”) är ursprungligen en amerikansk högerpolitisk rörelse som handlar om individens förmåga att klara sig i ett krig eller en postapokalyptisk tillvaro och fokuserar på vapentillgång och -hantering. På senare år har begreppet vidgats och kommit att användas även av samarbetande och kollektiva vänsterrörelser, som exempelvis “Preppa tillsammans”-grupperna runtom i Sverige.
Om kriser
Att organisera sig vid en kris
Vi gick nyligen igenom en internationell kris, covid 19-pandemin. De människor som hade symtom eller var i riskgrupper blev isolerade i sina hem och hade svårt att lösa sina vardagsbestyr. Därför tog Allt åt Alla Malmö initiativ till “Granne till granne”, där grannar runt om i staden hjälpte varandra med att handla mat, hämta paket, låna böcker på biblioteket eller gå ut med hunden. De organiserade sig i en Facebookgrupp där volontärer mötte upp de behov som fanns.
Tips! Lyssna på avsnittet Preppa som Kropotkin i podden Apans anatomi.
I vissa bostadshus satte grannar själva upp lappar där de boende fick skriva upp sitt namn och telefonnummer, om de kunde tänka sig att exempelvis hämta ut medicin eller handla mat till en isolerad granne. Den här typen av spontan organisering visar hur solidariska vi människor i grunden är, och hur viktigt det är att vi har varandra.
Olika typer av kriser (relevanta för granngemenskaper):
- Naturkatastrofer kopplade till väder, som översvämning, hetta, storm, torka eller bränder.
- Krig och militär upprustning.
- Kommunikationsproblem som strömavbrott eller en IT-attack.
- Politiska kriser som polisvåld, flyktingkris eller stängda gränser.
- Sociala kriser som hemlöshet.
- Ekonomiska/kapitalistiska kriser som fattigdom, börskrasch eller inflation.
- Resursbrister som brist på t.ex. vatten eller mat.
- Pandemier.
- Våld i hemmet.
Att bära på kris
För en del människor – ja, kanske för dig – är kriser och katastrofer något som bor i kroppen. Många människor har erfarenheter av flykt, krig, våld, hemlöshet eller missbruk. För någon som varit med om traumatiska kriser är det inte säkert att man ser på kriser som något som kommer och går – utan som något man bär inom sig, varje dag.
Vem har ansvar för vad?
Vi anser inte att lokala kollektiv och grannar ska behöva ansvara för sådant som egentligen är staten eller kommunens jobb. Men samtidigt kan det komma en tid när vi faktiskt måste hjälpas åt att täcka vissa grundläggande behov som vattenförsörjning, värme eller matproduktion. Dessutom finns det saker som behöver göras och funktioner som behöver fyllas som vi som medmänniskor till och med gör bättre än statens olika funktioner.
Vi som bor i ett område vet ofta bäst vad vi behöver, vilka resurser som finns, och vilka som saknas. Om vi dessutom lär känna varandra och stärker det lokala sammanhanget kan vi i stunder av kris utgöra ett ovärderligt stöd och i hög utsträckning göra det som behöver göras både snabbare och bättre än aktörer som inte besitter den lokala kännedom som vi har!
Förändring kan gå snabbt under kris
Vi ska också vara uppmärksamma på den förändring som kan ske under kriser. Ibland är det bra förändringar, men det kan också vara dåliga förändringar. Det finns tillfällen då regeringar och företag utnyttjar kaotiska situationer, som krig, naturkatastrofer eller ekonomisk kris, för att genomföra impopulära politiska och ekonomiska reformer. Dessa reformer ger ofta ökad vinst för stora företag och den ekonomiska eliten, samtidigt som det innebär mer påfrestning, fattigdom och lidande för vanligt folk som oss.
Kom igång med kollektiv prepping
Tre tips för hur ni inleder eller inbjuder till kollektiv prepping med grannarna:
- Prata om vilka scenarion som skulle kunna inträffa i ert område eller i ert bostadshus. Vad är mest sannolikt – översvämning, strömavbrott, skogsbrand eller ännu en pandemi?
- Fråga efter egna erfarenheter av kris. Dela med er och lyssna på varandras känslor, tankar och upplevelser. Detta kan ni göra under en aktivitet som ni arrangerar. Kom ihåg att respektera om någon inte vill dela med sig.
- Fråga förvaltaren, hyresgästföreningen eller bostadsrättsföreningen efter en hållbarhetsplan för bostadshuset.
ABF skriver i sin handledning: ”Hem- och lokal beredskap kan röra flera olika områden som exempelvis vård (första hjälpen, psykologisk första hjälpen, psykologisk flexibilitet), överlevnad (vatten, skydd, mat) eller självhushållning (odling, djurhållning, resiliens).
Tre sätt att förbereda sig inför kris
1. Ha en studiecirkel
Samla några grannar för en studiecirkel. Det finns många hemsidor, poddar och böcker som ni kan använda er av. Ett tips är podden Beredsam om hemberedskap, prepping och överlevnad. Till den finns ett studiematerial med färdiga upplägg på era träffar med diskussionsfrågor och praktisk hemberedskap.
Vad är en studiecirkel?:
En studiecirkel är en grupp som lär sig någonting tillsammans. Ni lär av varandras kunskaper och erfarenheter. Studiecirkeln är en form av det som kallas folkbildning, alltså bildning för och av folket.
Exempelvis kommer ni fram till att ni vill:
- Gå en första hjälpen-kurs tillsammans.
- Inreda ett gemensamt förråd med konserver och vattendunkar.
- Starta en kvartersodling i samarbete med andra bostadshus.
- Ta reda på var ert närmaste skyddsrum ligger.
2. Klimatanpassa bostadshuset
Se över hur ni kan klimatanpassa ert hus. Ta hjälp av bostadens förvaltare och den renoverings-/underhållsplan som finns. Exempel på saker att göra är att plantera en liten äng på innergården för ökad biologisk mångfald, plantera träd, ha ett återbruksrum, bygga insektshotell, byta till energieffektiva fönster, installera solceller eller kontrollera luftkvaliteten. Allt detta är bra investeringar som kommer att hjälpa er i framtiden!
Gör en första riskanalys av inne- och utemiljön samt bostadshuset i stort. Kanske har ni någon i bostadsföreningen som är kunnig inom området? Det finns färdiga checklistor hos många olika förvaltare som t.ex. HSB och Riksbyggen. Annars kan ni ta in en sakkunnig att göra en bedömning, t.ex. från en miljöorganisation eller kommunen. Varje bostadshus har en underhållsplan, i den kan ni se till att hållbarhetsarbetet och eventuella klimatanpassningar inkluderas.
3. Kartlägg era kunskaper och resurser
Något av det mest givande ni som grannar kan göra är att lära känna varandras styrkor, resurser och kompetenser. Det ni kommer att märka är att ni besitter otroligt mycket kunskaper och erfarenheter som ni har nytta av som grupp. Att alla inte behöver äga allt och alla inte behöver kunna allt – utan ni samarbetar som grupp och alla individer bidrar med det den kan.
Ett enkelt sätt att kartlägga era kunskaper och resurser är att be de boende fylla i en enkät. Efter att alla fyllt i enkäten har ni ett fantastiskt underlag och en sammanställning över alla de resurser, kompetenser och kunskaper ni tillgång till. Vid en eventuell kris kommer ni att ligga steget före – ni vet redan vem som skulle kunna hjälpa till med vad!
Social Change Ecosystem Map: Vid en kris är det inte enbart saker som är viktiga. I all typ av organisering finns många olika roller eller kunskaper vi kan ha som är värdefulla. Någon är bra på att organisera en grupp, en annan är specialiserad på reaktioner vid traumatiska upplevelser. Någon vet hur man utför första hjälpen, en annan kan felsöka internetanslutningen. Vill ni utforska mer kring vilka roller som behövs och är betydelsefulla i organisering rekommenderar vi Social Change Ecosystem Map.
