I den här delen vill vi inspirera er att organisera större aktiviteter och projekt. Vi tror att det är ett bra pedagogiska inslag för att bygga mer solidaritet, kreativitet och öppenhet i ett grannområde.
När vi experimenterar aktivt, testar oss fram och får använda våra praktiska kunskaper så tror vi att vi kan förändra hur vi tänker och ser på oss själva och andra som en del av en gemenskap.
Gemensamma trädgårdar och social odling
Gemensamma trädgårdar och stadsodlingar finns på allmänna platser som parker, torg och i anslutning till lekplatser. Därför är det oftast kommunen som upplåter platsen till föreningen som tar ansvar för odlingen och skötseln av platsen. Genom odlingar vill kommunerna ofta se ökad social gemenskap och förståelse för naturen samt skapa tryggare områden. Stadsodlingar är öppna för allmänheten och precis som andra gröna stadsdelar bidrar de till biologisk mångfald, dämpar hetta i städer och fångar upp regn vid extremväder.
Med folkbildningens och Freires pedagogik kan ni lära er att t.ex. bygga och underhålla en kompost, plantera perenner eller laga mat ihop. Utgå från era behov och intressen. Det är inte många som är trädgårdsexperter men vi kan alltid försöka lära oss tillsammans.
Ni kan hålla evenemang som:
- Skördefester
- Bytes/Marknader
- Kulturevenemang
- Folkbildningsaktiviteter om hur vi tar hand om naturen
Det här gäller: För att ta reda på om det finns gemensamma trädgårdar eller stadsodlingar där ni bor kan ni börja med att leta på din kommuns hemsida. Sök efter till exempel “stadsodlingsnätverk” eller ”odling på allmän platsmark” och namnet på er kommun. I vissa kommuner kan fastighets- och gatukontoret möjliggöra stadsodling på allmän plats. Har ni hittat en bit mark ni vill starta en stadsodling på? Kontakta markägaren för att se vad som är möjligt att göra! Mark runt om fastigheter är kvartersmark, som kan stängas av för allmänheten, så om ni vill odla intill ert hyreshus, skola eller kontor ska ni kontakta er hyresvärd. I Malmö hjälper Växtverkets pedagoger er som vill starta en odlingsgrupp genom olika odlingsaktiviteter.
Några tips när ni sätter igång:
- Dela på ansvaret och engagera många.
- Se om ert bibliotek har fröbibliotek där ni kan få fröer gratis (och returnera överblivet frö).
- Inhämta kunskap från andra aktiva aktörer, som exempel delta i Jordbruksverkets kurser.
- Be människor i lokalområdet hjälpa till med resurser och material, som att låna ut spadareller skänka jord.
Tre sätt att komma igång:
● Fröbomba: Ha med fröer för att kasta i tomma områden där det finns jord.
● Sköt om en ledig tomt: Hitta en övergiven tomt och plantera blommor eller grödor.
● Ta hand om försummade allmänna utrymmen: Placera blommor eller grödor iförsummade allmänna områden, som exempelvis trottoarer.
Gemensam städning i området
Att städa är ett enkelt sätt att få grannar att gå samman som grupp. Förutom att städa, röja och fixa med era gemensamma ytor kan ni också städa era närmaste kvarter eller naturområde. Det brukar kallas för community cleanup (gemensam städning i området).
Gemensam städning kan vara en trevlig och social aktivitet. Men det är också en av de aktiviteterna som kräver er reflektion och analys.
Här är tre saker att tänka på:
- Det är kommunens ansvar att se efter ett bostadsområde, tömma sopor och hålla rent; det är en välfärdsfunktion som ni inte bör genomföra åt dem. Tvärtom ska ni ställa krav på kommunen att förse er med grundläggande renhållning.
- Kommuner lägger olika mycket pengar på olika delar i byar/städer, där vissa platser är eftersatta och ignorerade medan andra får ta del av mycket av välfärdens och kommunens resurser. Som exempel satsar Malmö stad tre gånger så mycket pengar på stadsmiljön i rikare områden (Västra hamnen, Limhamn och Hyllie) jämfört med politiskt eftersatta områden (Lindängen och Seved).
- Vad som är estetiskt snyggt bestäms av de rådande normerna. Vi bör omvärdera vad som är skräp och vad som räknas som fint/rent (läs gärna kapitlet om gentrifiering). Exempelvis utgör klotter ingen hälsorisk. Det kan anses fult, men det kan också ses som konst eller politik. Däremot är krossat glas eller fimpar på gatan en potentiell hälsorisk för människor och djur. När det kommer till städning behöver ni tänka på detta och att städning ska sättas i en politisk kontext med en konsekvensanalys (t.ex. Varför städa? För vem städar vi? Vad kan det innebära att vi städar eller inte?).
- Att städa och slänga är inte samma sak. Skräp är socialt betingat. ”Att städa” innebär inte alltid att kasta bort skräp. Det ni ser som skräp kan vara av värde för någon annan. Går det att återanvända, renovera eller återvinna? Gör det först och främst! Ni kan också lämna ert skräp framför kommunhuset som en politisk aktion för att få gehör, eller skapa konst med det.
Öppna innergården till närliggande gård
Idag är många innergårdar uppdelade i flera mindre gårdar, oftast på grund av olika hyresvärdar och fastighetsförvaltare. Alla gårdar har sina grillplatser, sin sophantering och cykelförvaring, sina odlingar och soltimmar.
Om innergården är hel istället för uppdelad kan ni dela på och effektivisera ytorna. Ni får ett större område, kan ha ett växthus för odlingar, utekök och lekplatser, bättre cykelparkeringar och varför inte en gemensam naturpool?
Gå samman och verka för att öppna upp innergården och ta ner staketen. Att slå ihop innergårdar betyder inte att slå ihop föreningar och deras ekonomi. Utan det kan t.ex. innebära att ta ner staketen mellan en eller flera innergårdar för att skapa gemensamma mötesplatser, möjliggöra mer gemenskap och samarbete och aktiviteter tillsammans.
Öppna upp er gård genom att bjuda in till tillställningar och aktiviteter, häng upp en välkomstskylt eller kontakta boende från andra gårdar för att starta processen att öppna upp gårdarna tillsammans.
Öppna innergårdar i en hel stadsdel
Gå ihop med flera innergårdar från olika kvarter för att möjliggöra att hela stadsdelen öppnas upp. Gemensamt arrangerade aktiviteter i stadsdelen kan till exempel vara en “Öppen gårdsdag”. Det kanske utmynnar i att ni alltid har öppna gårdar!
Prata med grannarna i ditt kvarter, organisera er och bestäm en dag när ni ska ha öppna innergårdar. Ni kan inspireras av föreningen Allt åt alla i Malmö som varje år gör just detta. De bjuder in till och koordinerar öppna gårdsdagar. De boende arrangerar loppisar, cykelkaféer, grillning och kulturaktiviteter. Framförallt lär boende känna varandra. Det skapar tryggare och öppnare samhällen.
Gatufest
Börja med att prata med eragrannar i kvarteret för att se om det finns intresse för en gatufest. Tänk på att involvera alla som gatufesten är till för, det är ni som ska arrangera aktiviteterna.
Planera tillsammans och inkludera så många som möjligt. Dela upp arbetsuppgifterna mellan varandra så alla kan få delta och hjälpas åt. Stolar, bord, grillning/mat och musikinslag är några delar som brukar finnas på en gatufest. Involvera även de som verkar i området! Prata med lokala affärer om de vill bidra t.ex. med mat.
Det finns regler och lagar kring hur man får använda allmänna vägar. Beroende på vart gatufesten är, hur stor den är tänkt att vara och hur trafiken cirkulerar kan ni behöva ett tillstånd. Tillstånd söker ni hos kommunen eller polismyndigheten.
Samordna donationer
Gör insatser tillsammans som grannar. Organisera en större donation, till exempel till en lokal kvinnojour, fritidsverksamheter, stadsmissioner, eller till flyktingar i behov. Mat, hygienartiklar, hushållsutrustning, vinterkläder, leksaker och julklappar. De prylar ni inte använder betyder mycket för någon annan.
Lokal valuta
Nyligen testades Sveriges första lokala valuta i Malmö. Det var området som ligger högt på backarna, Kirseberg, som fick prova på den första lokala valutan: Backs. Den togs fram av föreningen Drevet tillsammans med projektet Malmö Tillsammans.
“Forskningen visar att en krona spenderas i snitt 1 gång innan den lämnar staden eller stadsdelen för att göra nytta någon annanstans.”
En lokal valuta skapar ett cirkulärt ekonomiskt system som håller kvar pengarna i ett område. Tanken är att valutan bara ska kunna användas i det specifika området. På så sätt stöttar och stärker olika lokala föreningar, producenter och kulturverksamheter varandra. Det gör att den lokala utvecklingen och ekonomin stärks och samtidigt bidrar det till en bra sammanhållning där grannar lär känna varandra och närområdet mer.
Att införa en lokalvaluta är ett komplext projekt. Så samarbeta med föreningar, kommunen, forskare och andra experter om ni vill ge det ett försök!
Delningsekonomi
Sharing cities är ett koncept som genomförs runtom i landet – i Göteborg, Stockholm, Umeå och Malmö. Här byggs utifrån principen om delningsekonomi och siktar på att bibehålla en hög levnadsstandard, men utan att tära på planetens resurser.
Några sätt att utforma mer hållbara bostadsområden:
- De boende kan dela på t.ex. hushållsartiklar, fordon och kunskaper.
- De boende försörjs med förnybar energi.
- De boende har alla möjlighet att odla.
- Antal bilar per boende är begränsat.
Bibliotek för utrustning och prylar
Det finns varubibliotek runt om i landet för att låna saker till ert hem, en aktivitet eller sport, ert nya projekt eller nästa äventyr. Tanken är att även de som inte har resurser ska kunna ha ett aktivt liv, samt att bekämpa överkonsumtion och slöseri! Fritidsbanken är en ideell förening och fungerar som ett bibliotek, fast med sport- och friluftsutrustning. Här kan vem som helst låna prylar gratis för en aktiv fritid, som exempelvis skidor, fotbollsskor, hjälmar, skridskor, tält eller bollar av olika slag. Sök på “fritidsbank och *namnet på din kommun*” på Google för att hitta en nära er.
Kvartersbudget
Kvartersbudget eller medborgarbudget innebär att ni som boende får lämna förslag på vad ni vill göra med en avsatt budget. De idéer som får flest röster av er som bor i grannskapet/kvarteret genomförs tillsammans med dig som föreslagit idén. Det är ett sätt att öka det demokratiska inflytandet och samtidigt tillgodose de behov som finns i ert lokalområde. En annan bärande idé i kvartersbudgetar är att ni som boende bryr er om det ni varit med och skapat. En kvartersbudget initieras oftast av civilsamhället, genom föreningar.
Medborgarråd
Ett medborgarråd är en grupp vanliga människor som ger rekommendationer om olika lagar, reformer, förändringar och förbättringar. I 91 % av Sveriges kommuner finns minst ett medborgarråd av något slag.
De som kan ingå väljs ut slumpmässigt, men sedan tillsätts gruppen i en process så att medborgarrådet blir heterogent sett till geografisk spridning, ålder, kön m.m. Medborgarrådets uppgift är att undersöka och diskutera olika frågor. Därefter ger rådet rekommendationer till politiker, myndigheter och regeringen.
Kort om medborgarråd:
Medborgarråd är en del av vad som kallas “deliberativ demokrati”, som är en form av utökad demokrati där vanliga människor är med och påverkar och beslutar om olika frågor. Medborgarråd finns runtom i världen.
En förening som driver frågan om medborgarråd är Extinction Rebellion. De menar att medborgarråd hade varit en framkomlig väg för att driva på klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet. Här får vanliga människor allmänhetens förtroende att driva samhällsförändring. Det är ett bra sätt att arbeta nerifrån och upp.
Kvartersråd
Ett liknande format att organisera sig i är kvartersråd. Detta praktiseras bland annat i området Rojava i norra Syrien. Här har man organiserat sig i en direktdemokrati som kallas för “demokratisk konfederalism”*.
*Demokratisk konfederalism bygger på marxisten Abdullah Öcalans teorier. I Sverige kan ni vända er till Rojavakommitéerna för att få veta mer.
De boende i varje kvarter samlas i råd och beslutar om de frågor som rör dem. Varje råd ska bestå av minst 40 % kvinnor och minst 40 % män och betydande poster ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män. I detta system har kvartersråden sista ordet och makt över hur samhället ska organiseras och fungera.
I Sverige har vi inte kvartersråd, men vi kan alltid organisera oss för att opinionsbilda kring och försöka påverka att införa mer organisering av typen kvartersråd. Dessa former är ett sätt att fördjupa vår demokrati där fler människor är med och bestämmer över hur orten, staden och landet ska fungera.
Medborgarförslag
I de flesta kommuner kan ni som boende lämna in ett så kallat medborgarförslag. Att lämna in ett medborgarförslag är ett enkelt och snabbt sätt att göra din och andras röster hörda. Här kan ni skicka in förslag som kan förbättra ert grannskap och lokalområde. Enligt SCB tar kommunerna emot cirka 20 medborgarförslag per år och godkänner 20 procent av dem.
Ps. Ibland kallas det för medborgarinitiativ, Piteförslag (för dig i Piteå) eller något annat. Fråga din kommun!
Ofta kan ni lämna dessa digitalt via kommunens webbplats, men finns inte det kan ni posta förslaget eller lämna in förslaget fysiskt i kommunhuset. Ditt förbättringsförslag kan röra saker som stadsplanering, miljö, demokratifrågor, parkmiljöer, turism, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg, skola samt kultur- och fritidsverksamhet.
Medborgarförslag hanteras i kommunens högsta beslutande organ: kommunfullmäktige. Kommunen ser till att ditt förslag hamnar på rätt plats och hos rätt person! Kommunen behöver ofta utreda om ett förslag är möjligt att genomföra, de ser även över kostnader för ditt förslag. Så ha tålamod!
Tänk på det här när ni skriver ett medborgarförslag:
1. Skriv ert huvudbudskap – vad är det det ni vill göra/förändra?
2. Skriv en bakgrund eller motivering till varför ert förslag är viktigt.
3. Skriv konkreta saker ni vill att kommunen genomför.
Här är några inspirerande exempel på medborgarförslag som blivit verklighet:
- Malmös första kvinnostaty, föreställande Elma Danielsson, sattes upp i Rörsjöparken 2023.
- ”Plastic Bag Ban” i Kenya. 2017 införde landet en lag som förbjöd användningen av engångsplastpåsar. Lagen föreslogs av en lokal miljöorganisation, men fick stöd från hela landet genom en omfattande kampanj för att minska plastavfallet.
- Mulitarena för sport och rörelse utanför Älvåkraskolan i Älvsby, 2022.
Folkkök och maträddare!
Folkkök
Folkkök är en folklig servering av mat för en större mängd personer där priset är billigt, fripris eller donation. Folkkök serverar ofta mat som så många som möjligt kan äta, som veganskt och halal. Ett sätt att hitta hållbarhet i ett folkkök är att laga mat från matsvinn, som kasserats av restauranger och butiker i ert lokalområde.
Vad behövs? (med inspiration från Hyresgästföreningen)
- Kök för matlagning, som är godkänt av Miljöförvaltningen.
- Samordnare av volontärer och för kommunikation.
- Kockar som kan sätta ihop en meny av det matsvinn som kommer in.
- En juridisk person med bankkonto, så att det går att betala med swish, kontant och kort.
Folkkök runtom i Sverige:
- Svarta koppen
- Kafé 44
- Foodsharing Stockholm
- Folkkök Umeå
- Majornas Samverkansförening
- Folkkök på Majorna Aktivitetshuset Göteborg
- Folkkök Göteborg
- Piratköket Stockholm
Solikyl – lämna och hämta mat gratis
Solikyl är en förkortning av “solidariska kylskåp” och är ett sätt att ta tillvara på den mat som annars hade slängts. Det är inspirerat av foodsharing-rörelsen i Tyskland. Både individer och matbutiker/producenter kan lämna mat i solikylarna, som står runtom i lokalområdet. Kylarna är öppna för allmänheten att hämta gratis mat ur. På så sätt minskas matsvinnet samtidigt som de som inte har råd med mat kan få mätta magar. I Göteborg finns flera olika Solikyl.
Dumpster diving (dumpstra)
Att dumpstra (dumpster diving) innebär att rädda mat, kläder, möbler och andra föremål. De hittar ni i soptunnor och containrar. En del dumpstrar av nödvändighet på grund av fattigdom, andra gör det av ideologiska skäl för att det är orimligt att slänga t.ex. ätbar mat.
I Sverige finns inga specifika lagar om att dumpstra. Däremot behöver ni kolla upp var i ert lokalområde det är okej att dumpstra eftersom vissa sopor förvaras på privat mark eller inlåsta områden.
Avslutning
Ibland kan det kännas överväldigande och hopplöst att engagera sig, och då är det viktigt att påminna sig om att alla insatser spelar roll och att vi i det lilla är en del av någonting större. Hur hänger de olika delarna ihop och påverkar varandra? Samtidigt som vissa engagerar sig i klimatfrågan, engagerar sig andra för att motverka sociala orättvisor. Vissa jobbar på lokal basis, andra jobbar strukturellt. Vi arbetar för miljön och vår omgivning i solidaritet med andra, även framtida generationer.
Det viktigaste att ta med sig är att sättet vi organiserar oss på ska reflektera den värld vi vill leva i. Det är därför solidaritet, generositet och icke-hierarkiska tillvägagångssätt står i centrum och genomsyrar allt vi gör.
