6. Granngemenskap i praktiken

Säg “hej!”

Tycker du det är jobbigt när det ringer på dörren och du inte vet vem det är? Spanar du genom nyckelhålet för att gå ut när ingen är i trapphuset? Det bästa sättet att överkomma denna ängslan är att lära känna dina grannar! Vi vet att det kan vara svårt i början. Att lära känna nya människor kan vara utmanande, utmattande eller kopplat till social fobi eller ångest.

Men allt börjar med ett “hej”! En så enkel sak som ett “hej” från en person kan snabbt sätta saker i rörelse och hjälpa andra att också våga ta initiativ till kontakt! Nästa gång kanske ni småpratar i hissen eller trappuppgången.

Några tips för de första samtalen:

Berätta ditt namn.
Visa var du bor.
Fråga hur länge grannen bott i sin lägenhet.
Håll upp portdörren.
Hjälp en granne som har mycket att bära.

Samhället blir allt mer individualiserat. I Sverige lever många i ensamhushåll och vi förväntas klara oss själva. Men forskning visar faktiskt att ju fler grannar vi känner och kan namnet på, desto bättre mår vi och desto längre lever vi. Så kom igång med en relation genom att stötta en granne – på det sätt man kan öppna upp för samtal! Vi gör det för vår egen och varandras skull, och det är viktigare än man kan tro!

Hitta sätt att kommunicera

Hur kommunicerar ert bostadshus idag?

Finns det en app eller ett forum? Gå med i det! Vissa hyresvärdar erbjuder en app för ert boende. Ladda ner appen för att prata med och lära känna era grannar!
Är du osäker? Fråga din styrelse om det finns!
Finns det ingenting? Föreslå till din styrelse att ni skapar ett! Du kan också själv ta initiativ. Be gärna fler om hjälp med att göra ett nytt forum.

Olika sätt att göra ett gemensamt forum:

Analogt: Finns en anslagstavla i huset? Använd den. Finns det inte? Be din hyresvärd/styrelse att sätta upp en!
Digitalt: Gör en sluten grupp på Facebook, eller en gruppchatt i Whatsapp, Telegram eller Signal. Om det finns en anslagstavla i huset kan ni sätta upp en lapp på den med information om ert nya digitala forum.

Förslag på saker ni kan använda ett gemensamt forum till:

Presentera dig! Säg hej, berätta vad ni heter och var i huset ni bor. Har du partner, barn eller husdjur? Några spännande intressen? Lägg gärna till en bild på dig själv, så får era grannar “ett ansikte” på dig.
Skänk eller byt prylar, kläder, möbler eller böcker. Om du vill bli av med en byrå som står hemma hos dig, fråga om någon av dina grannar behöver den!
Låna verktyg, mat och prylar. Behöver du en elvisp till helgens pannkakor? Eller en betongborr för att äntligen sätta upp de där tavlorna som står på golvet? Att låna saker grannar sinsemellan är ett enkelt och kul sätt att lära känna fler i huset och skapa en relation. Inte sällan vill en granne som lånar ut en borr också hjälpa till att sätta upp den där tavlan, eller varför inte bjuda någon på pannkakorna?
Göra egna evenemang i huset! Ni kanske är tre grannar som går ihop för att arrangera en grillfest på innergården. Eller så vill ni själv bjuda era grannar på en fika. Ni fixar kaffe och te, och grannarna får ta med sig något att fika! Att göra sociala aktiviteter behöver inte vara avancerat utan kan hållas enkelt. Mat är ett enkelt sätt att skapa gemenskap mellan människor!
Fråga om någon kan passa ditt husdjur när ni ska resa bort. I varje hus finns djurvänner. Kanske har ni en granne som själv har djur? Då kan ni hjälpas åt och passa varandra husdjur!
Erbjud din hjälp! Du kanske har grymma kunskaper i att snickra, lufta element, laga kläder, byta cykeldäck, fixa med internet, passa barn eller husdjur. Berätta för era grannar vad du gärna hjälper till med när du hinner, så kanske fler av era grannar gör detsamma!
Berätta om evenemang som händer i närheten. Har grannhuset loppis nästa helg, eller är det en fest i den närliggande parken? Sådana aktiviteter är roliga att tipsa sina grannar om! Kanske kan några av er gå dit tillsammans?
Sätt upp information som rör ert boende eller närområdet. Det kan vara när hyresvärden vill höja hyran, ombyggnationer av gatan eller grönområden etc.

Kommunicera tillgängligt
Var öppen och tydlig i er kommunikation. Tänk på att använda ett tillgängligt språk, undvik därför förkortningar och krångliga begrepp. Om ni är med i en styrelse, förklara krångliga eller byråkratiska begrepp. Vad som är självklart för dig, kanske är nytt för någon annan. Det kan vara bra att lämna kontaktuppgifter, t.ex. på de lappar ni sätter upp, till någon som kan besvara eventuella frågor.

Kartlägg vad ni vill göra — gör en enkät

Ett bra sätt för att få igång granngemenskap är att göra en enkät som alla boende får svara på. Att göra en enkät är enklast om ni är med i en styrelse/hyresgästförening. Då har ni ett formellt och givet mandat att göra enkäten, sammanställa svaren och utveckla bostadshuset.

Enkäten kan ni göra som fysiska lappar de boende får fylla i och lämna in, eller digitalt via t.ex. Google Forms. Vet ni inte hur ni ska göra enkäten? Fråga grannarna! Någon vet säkert!

Förslag på saker ni kan använda ett gemensamt forum till:

Vad är ni intresserade av att delta i för aktiviteter?
Vad vill ni göra tillsammans med era grannar?
Finns det några aktiviteter ni vill arrangera?
Vad har ni för kompetenser/erfarenheter ni vill dela med er av?
Hur vill ni att huset utvecklas?
Hur önskar ni att tomma utrymmen används?
Vad saknar ni idag?

Nu vet ni mer om vad de boende vill se i sitt närområde! Och de som svarar på enkäten får själva inspiration kring allt roligt de skulle kunna göra tillsammans. Snart kanske tre grannar går ihop för att starta en odlingsgrupp i bostadshuset.

Tips! En enkät kan kännas som mycket jobb både för den som ska göra den och de som ska svara! Ibland kan det vara en fördel att göra saker så enkla som möjligt. Ett tips är då att helt enkelt skriva en fråga i det forum/den plattform ni använder er av (t.ex. en Facebook-grupp), och låta folk svara i kommentarsfältet.

Hur fattar man beslut? Genom konsensus!

Många av de aktiviteter man kan göra i sitt närområde kräver inga stora beslut eller mycket planering. Det är ändå viktigt att hitta demokratiska och inkluderande sätt för att arbeta med beslutsfattande!

Hur fattar man beslut enligt ett icke-hierarkiskt tillvägagångssätt? Ett sätt är en metod som kallas för konsensusbeslut.

”Konsensus-beslutsfattande sker när alla i diskussionen kan lägga fram möjligheter och man tillsammans modifierar ett förslag tills alla kan leva med det. Konsensus-metoden uppmuntrar oss att ta reda på vad som bekymrar oss, och försöka skapa en väg framåt som också tar upp och möter problem.” (Dean Spade)

När man är van vid att ha en tydlig ledare och hierarkier kan detta kännas svårt, och upplevas som tid- och resurskrävande. Vi menar dock att det är värt lite extra arbete, då samförstånd, rättvisa och inkluderande beslutsprocesser skapar jämlikt och hållbart engagemang. Konsensus-metoden bygger på inkludering och att ta flera olika perspektiv i beaktning.

Att fatta beslut genom konsensus betyder att man är intresserad av hela gruppens välbefinnande och åsikter. Det viktiga är inte att saker sker ”på mitt sätt”, utan det är gruppens bästa som står i centrum. Konsensus-beslut bygger på en tanke om att vi genom att lyssna på varandra lär oss hur beslut påverkar människor på olika sätt och hur man produktivt kan gå vidare med hänsyn till andra människors behov och önskemål. För att möjliggöra denna ömsesidiga förståelse och lyhördhet har alla deltagare rätt att blockera ett beslut, för att skapa mer tid att prata igenom varje medlems åsikt och eventuella oro. Vi skapar samförstånd genom att diskutera och förändra förslaget tills det kommer så nära som möjligt att möta allas behov och åsikter. Vi kan inte gå vidare utan varandra.

Konsensus-metoden förutsätter att man delar en vilja att komma framåt i arbetet, och aktivt jobbar för att hitta gemensamma lösningar. Man ska använda sin rätt att blocka ett beslut om man känner att någonting behöver diskuteras mer. Man ska inte använda sin rätt att blocka ett beslut “bara för att” man själv inte får som man vill. Att blockera ett beslut innebär inte att hindra att ett beslut tas, det betyder att vi behöver diskutera vidare innan vi kan fatta beslut.

Alla kan välja att ”gå åt sidan” i konsensusprocesser och låta ett beslut gå igenom även om man inte helt håller med om förslaget. Man kanske ändå kan se att det är det bästa för gruppen, och hålla med om att när alla fått säga sitt blev det en kombination som blir bra för fler.

En enkel lista som beskriver hur ni kan gå tillväga när ni diskuterar ett förslag enligt konsensus-modellen:

Börja med att diskutera förslaget i gruppen. Alla ska komma till tals.
Identifiera och skriv ner nya förslag och idéer som kommer fram genom diskussionen.
Identifiera eventuella meningsskillnader där ni inte håller med varandra.
Omformulera förslaget gemensamt, och inkludera de nya saker som kommit upp i diskussionen.
Bedöm hur stort stöd det nya förslaget har i gruppen genom att t.ex. rösta eller göra “en runda”, vilket innebär att man går ett varv i gruppen och alla får dela med sig av deras åsikter och tankar till dem andra i gruppen.
Nu finns det två vägar framåt!
1. Är ni överens om vad ni kommit fram till kan ni färdigställa förslaget.
2. Är ni inte överens måste ni fortsätta processen genom att gå tillbaka till steg 1 eller 3.

Lär er att hantera konflikter

Att meningsskiljaktigheter eller konflikter uppstår är en normal del av alla gruppdynamiker och relationer. Många av oss tänker att en konflikt betyder att någonting är fel, och vi börjar genast söka efter någon att skylla på. Detta är ett tankemönster som behöver brytas, eftersom en konflikt inte behöver vara något negativt. Istället ska vi se en konflikt som något vi kan lära av. Uppkomsten av meningsskiljaktigheter och konflikter måste inte betyda att något är dåligt, eller att någon gör fel. Istället kan en konflikt eller en meningsskiljaktighet, om de hanteras rätt, faktiskt utveckla arbetet, stärka gruppen och göra oss bättre! Konflikter kan då vara nyttiga.

Ju bättre vi blir på att hantera konflikter, desto mer sannolikt är det att vi kan ta itu med dem. Här kommer några tips på hur man kan hantera uppkomsten av konflikter, dels inåt gentemot sig själv, men också praktiskt, utåt i gruppen eller grannar emellan.

Generella råd

1. Skapa en bra kultur! Det är smart och kan underlätta mycket för framtiden att gemensamt sätta ett ramverk för vilket klimat man vill ha i sin organisation och hur man ska lösa t.ex. konflikter i uppstarten av en grupp eller en aktivitet. På så vis har man en strategi att vända sig till som alla kommit överens om innan något jobbigt uppstår.

2. Var transparent och direkt! Skapa ett klimat där man kan ta upp problem direkt och tala om dem utan att det blir jobbigt. Detta är viktigt för att man ska kunna hantera konflikter innan de eskalerar på ett sätt som försvårar situationen för gruppen och arbetet.

3. Kommunicera rätt! Prata inte skit bakom ryggen på någon. Ni kan såklart behöva ventilera något som hänt, men tänk på hur ni uttrycker dig och varför ni gör det. Försök vara konstruktiv istället för att hitta någon att skylla på.

Olika typer av konflikter
Om en konflikt uppstår i er grupp kan det underlätta att försöka identifiera vad för typ av konflikt det är ni har att göra med. Nedan listas några vanliga exempel på konflikter och hur de kan bemötas:

1. En sak-konflikt handlar om att man tycker olika i vad som är rätt eller fel/bra eller dåligt. För att lösa den här typen av konflikt bör ni fokusera på målen med er grupp eller aktivitet. Det måste inte ske på ditt sätt. Tvärtom är det bättre att medla fram något som alla istället kan gå med på.

2. En rollkonflikt kan lätt uppstå när det är otydligt vem som ska göra vad. Detta kan lösas genom att tydligt klargöra ansvar och arbetsuppgifter i början, men också genom kontinuerlig dialog då det ofta händer att personens förutsättningar ändras.

3. En annan typ av konflikt som kan uppstå är värderingskonflikter. Dessa beror på olika uppfattning vad gäller människosyn, moral, ideologi eller andra liknande frågor. För att lösa den här typen av konflikt är det viktigt att prata och förstå varandras åsikter och värderingar, så vi trots allt kan samarbeta även om vi tycker olika. Ofta går det att hitta en mellanväg som fungerar för majoriteten, och genom att ha verksamhetens högre syfte och mål i åtanke kan man få hjälp i att övervinna värderingskonflikter.

4. Avslutningsvis kan så kallade beteendekonflikter uppstå, som handlar om att en eller flera personer i gruppen beter sig på ett sätt som stör eller påverkar andra negativt. För att lösa den här typen av konflikt är det viktigt att försöka förstå varför personen beter sig och agerar på det sätt som denna gör. Vi löser den här typen av konflikt bäst genom att samtala med hela gruppen och komma överens om vilka beteenden som är acceptabla för att engagera alla i att odla ett positivt klimat.

Det är också viktigt att blicka inåt och vara självreflekterande i en konflikt eller meningsskiljaktighet. Fråga dig själv:

Tar ni illa vid dig för att det som hände påminner om ett jobbigt minne eller ett tidigare bråk?
Reagerar ni starkt på händelsen? Känner ni att ni vill försvara dig? Fundera på varför. Kanske väcker det tidigare negativa minnen i dig?

Tips för att hantera en konflikt:
● Det är viktigt att en konflikt hanteras och inte blir åsidosatt för att den är jobbig att ta i.
● Lyssna på varandra och försök att se konflikten från flera håll.
● Lös konflikten lugnt och sansat – att lösa konflikter kan ta tid.
● Samtala! Kom fram till en åtgärd som alla är okej med. Använd metoden för konsensusbeslut.
● Ge dig själv och de andra inblandade utrymme att samla er innan ni går vidare.
● Följ upp! På så vis visar ni att ni bryr er om varandra, vill bli bättre, och möjliggör för förbättrad dialog. Det minskar risken för destruktiva konflikter i framtiden.

Kom ihåg att man inte behöver älska alla i sin granngemenskap. Däremot behöver man kunna acceptera varandra och bemöta varandra med respekt och medmänsklighet.