Ha solidaritet i centrum
Något som är viktigt för att kunna skapa granngemenskaper är solidaritet. Solidaritet är att inse att vi har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt. Vi har gemensamma intressen och problem. När din hyra höjs, höjs också min. När maten blir dyrare, drabbar det våra bådas matkassar. När ni firar på innergården, så gläds jag!
Solidaritet betyder också att kunna ge och få. När jag inte orkar, så orkar du. Det är att inse att vi behöver varandra och att vi är mycket starkare tillsammans. Alla kan inte allt, men alla kan något. Dela era resurser, förmågor och erfarenheter med varandra. Ni är en del av en helhet.
Inkludera flera!
Ett inkluderande och tillgängligt samhälle betyder att så många som möjligt kan använda och ta del av det. Alla ska kunna ta sig runt i den fysiska miljön, delta i aktiviteter och förstå information.
För att inkludera så många som möjligt och ha en tillgänglig miljö kan vi tänka på saker som normer, språk och funktionsnedsättningar.
Exempel på behov som en granne kan ha:
● Någon har barn och behöver barnpassning för att kunna delta på er after work.
● Någon kan inte svenska så bra och behöver hjälp med översättning på årsmötet.
● Någon har en fysisk funktionsvariation och behöver anpassningar för att kunna delta i en odlingsgrupp.
Alla kan bidra – konkreta uppgifter
Det bästa är om alla grannar kan bidra med någonting i bostadshuset – oavsett om det är mat, kunskaper, omsorg eller verktyg. Det viktigaste är att alla känner sig trygga, inkluderade och att de behövs.
Ett bra sätt att göra detta i praktiken är att se till att det finns konkreta uppgifter som de boende kan ta sig an! ni kan till exempel meddela att det behövs någon som sköter grillen på nästa grillfest eller fem personer som hjälper till med att tömma ett förråd.
Psst! Studenter, pensionärer, arbetslösa och föräldralediga har ofta viktiga behov. De kan också ha tid att vara engagerade och motiverade att lära känna fler!
Sätt att inkludera flera:
- Se till att det finns olika typer av arbetsuppgifter/sysslor.
- Skriv information på fler språk än svenska.
- Använd enkla och tillgängliga ord, så att fler förstår.
- Använd bilder för att förklara saker.
- Översätt eller tolka information för en granne.
- Uppmuntra alla att våga delta på sina sätt.
- Erbjuda att vara stödperson/kompis för någon som är ny i er sociala gemenskap.
- Aktivt värva potentiella deltagare som har svårt att delta och inte har lika godaförutsättningar som ni själv.
Skapa jämlikhet, hållbarhet och öppenhet
Vi vill undvika att falla in i gamla mönster. För att skapa en hållbar och jämlik organisering där alla kan delta efter sina förutsättningar, utgår vi från bland annat dessa ledord.
Ledord för att skapa hållbarhet och glädje:
● Låga trösklar – det ska vara lätt att delta.
● Lustfyllt – det ska vara roligt och lättsamt.
● Öppet och inkluderande – alla ska få vara med på sina villkor.
● Möjliggör aktiviteter för alla – granngemenskapen ska vara för alla oavsett intressen, förmågor och ambitioner.
Det är viktigt att ni som grannar har en öppen och bra dialog. Alla ska känna att det är ett samarbete. För att göra det behöver ni skapa en varm miljö i bostadshuset.
Fem tips för att skapa en varm och öppen miljö i bostadshuset:
- Allas åsikter och erfarenheter spelar lika stor roll.
- Låt alla ha möjlighet att vara delaktiga i utveckling och förändring.
- Det är okej att vi alla inte gör saker eller lever på samma sätt.
- Bemöt varandra med respekt.
- Ha empati och ta varandras upplevelser på allvar.
- Ha roligt och fira tillsammans!
Samarbeta genom ömsesidig hjälp
Vi tror att en granngemenskap måste vara öppen, inkluderande och ha låga trösklar så att alla kan delta efter sina förutsättningar. I praktiken kan detta vara en utmaning då vi är vana vid, och upplärda att, organisering och beslutsfattande sker genom hierarkiska ordningar med tydligt definierade ledare.
Med denna handbok och syn på granngemenskap vill vi visa något annat. Vi har tagit inspiration från en bok som heter Mutual Aid (av Dean Spade), eller “Ömsesidig hjälp” på svenska. Ömsesidig hjälp är att du hjälper andra och att andra hjälper dig. En dag hämtar du ut medicin åt en granne, en annan dag passar grannen ditt barn. Det kan också skalas upp och handla om grupper av personer som hjälper varandra – på olika sätt, vid olika tillfällen. Hur vi hjälper och stöttar varandra kan se olika ut. Allas bidrag, oavsett storlek, är värdefulla.
Ömsesidig hjälp är:
● Att hjälpa varandra.
● En metod för att skapa samarbete.
● Anti-auktoritärt och aktiviteter utan tvång.
● Jämlikt och bygger på allas delaktighet.
För att kunna skapa en miljö där vi kan använda oss av ömsesidig hjälp är det bra att tänka på ett par saker. Dels hur vi är mot varandra, och dels hur vi lägger upp samarbetet.
Vi behöver vara:
- Pålitliga och ansvarsfulla i vårt arbete.
- Välkomnande mot nya människor.
- Flexibla och experimentella i vårt tillvägagångssätt och i vår inställning till samarbete.
- Vänliga och uppskatta varandra.
- Ödmjuka inför varandra och oss själva.
- Generösa, transparenta och öppna.
- Förlåtande mot oss själva och varandra.
- Lita på varandras förmågor.
Vi behöver tänka på att:
- Arbetsbelastningen är realistisk: aktiviteterna måste hålla ett hanterbart tempo med tydliga prioriteringar och realistiska förväntningar.
- Dela upp arbetet på ett bra sätt som fungerar för alla.
- Vi kan ha konflikter och lära oss av dem.
- Ha tydlighet och rutiner.
- Hålla oss till våra värderingar.
Ömsesidig hjälp är inte välgörenhet: Som ni ser skiljer sig ömsesidig hjälp från välgörenhet. Välgörenhet bygger på att en part alltid ger och en part alltid tar emot, vilket bidrar till makthierarkier. Den utsatta blir beroende av den välgörandes gåvor och hjälp. Den välgörande ses som någon som räddar den utsatta. Välgörenhet utövas främst av utomstående, någon som inte bor i området eller som själv inte behöver eller tar del av hjälpen som ges, exempelvis av en privat expert. Ömsesidig hjälp är istället jämlikt, utan tvång och bygger på att alla kan delta samt att de som är i behov av hjälp deltar i att utforma hjälpen de får.
